Är du intresserad av att vara med i en studiecirkel? Ideer för diskussions-kvällar?

Dagordningen finns på medlems-forumet. Väl mött!

Gå in på internetbanken, lägg till F! Uppsalas kontonummer: 8381-6,904 589 171-1 (Swedbank).

Välj återkommande (månads)överföring. Det kan heta lite olika på olika banker.

Välj en schablonsumma, 10, 20, 50, 100, 300 kronor eller vad du mäktar med.

Bekräfta att denna summa ska föras över till F! Uppsalas bankkonto en gång i månaden.

Många bäckar små….

Med vänliga hälsningar,
F! Uppsalas styrelse,
genom kassör Jenny Jakobsson

Uppsala universitet ska bl.a. ”bidra till en bättre värld…vara vidsynt och
förändringsbenäget inom alla sina verksamheter…arbeta för jämlikhet, jämställdhet och
mångfald samt öppenhet mot olika kulturer”.

Att Uppsala universitet på detta sätt vill ta ställning för en bättre värld ser F!-studenter som
något positivt. Men vad menas med en bättre värld och vad har universitetet för roll i att
skapa förutsättningar för en sådan värld?

F!-studenter ser att en bättre värld är en mer jämlik, rättvis, demokratisk och ekologiskt
hållbar värld. För att bidra till en sådan värld bör Uppsala universitet ta den forskning –
som pekar på allt mer akuta globala överlevnadsfrågor – på ännu större allvar, samt jobba
för att både universitetet och samhället i stort ska kunna nå de utsläppsmål som krävs för
att undvika en global katastrof. Problem som klimatförändringar, resursbrist, accelererande
artutrotning och ekologisk förstöring är synliga redan idag och slår hårdast mot de redan
utsatta, men drabbar i slutändan oss alla.

Klimatkrisen orsakas i dagsläget i huvudsak av vissa privilegierade grupper på bekostnad
av andra. Enligt F!-studenter bör klimatfrågan därför förstås som en fråga om makt – aldrig
bara en fråga om innovation och teknisk utveckling.

Vi tror att universitetet – genom att uppmärksamma globala maktstrukturer och i högre grad
sträva efter att utgå ifrån både dagsaktuell forskning och den verklighet de flesta människor
globalt sett lever i – kan bedriva ett kunskapssökande som inte tar sin huvudsakliga
utgångspunkt i ekonomiska intressen och tillväxt, och därmed gynnar redan ekonomiskt
och politiskt privilegierade grupper. Detta kunskapssökande tar istället sin utgångspunkt i
främjandet av mångfald, välfärd, global hälsa och jämställdhet samt vägrar blunda för att
vi lever i en värld med begränsade resurser, som i nuläget är oerhört ojämnt fördelade. För
att bidra till en bättre värld bör ett miljö- och hållbarhetsperspektiv, tillsammans med ett
normkritiskt perspektiv integreras i all utbildning på Uppsala universitet.

Mål och strategier för Uppsala universitet

http://regler.uu.se/Detaljsida/?contentId=14263&kategoriId=135

• bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet
• upptäcka och sprida ny kunskap och samtidigt förvalta sitt arv som bildningsbas, kulturmiljö
och traditionsbärare
• värna forskningens frihet samt forskningens och utbildningens oskiljbarhet
• erbjuda miljöer där studenterna utvecklas till kunniga, kritiskt tänkande, kreativa och
ansvarskännande individer och uppmuntra studenternas aktiva arbete och engagemang inom
föreningar, kårer och studentnationer
• ha en aktiv roll i det globala samhället och därmed främja utveckling och innovation
• vara vidsynt och förändringsbenäget inom alla sina verksamheter
• arbeta för jämlikhet, jämställdhet och mångfald samt öppenhet mot olika kulturer
• erbjuda förutsättningar för ett gott ledarskap och goda arbetsmiljöer för alla medarbetare och
studenter
• tillhandahålla väl fungerande stödfunktioner för forskning, utbildning och kontakter med det
omgivande samhället
• stärka sin position som ett världsledande universitet och bidra till en bättre värld.

Slutdebatten inför årets kårval äger rum den 6 april i hörsal 2 på ekonomikum och den börjar kl 19.00

Varmt välkomna att lyssna och ställa frågor till partierna som ställer upp i årets kårval!

”KRITISERA NORMEN VID UNIVERSITETET”

Feministiskt studentinitiativ vill att en normkritisk kunskapssyn ska genomsyra universitetet från föreläsningssalen till rektors arbetsrum.

Ni anser att lönediskriminering av kvinnor är ett problem vid universitetet. Vad ska kåren göra för att motverka den?
TK: – En start är att lyfta frågan, driva debatt och väcka opinion. Vi tror att vi kan vinna stort gehör eftersom lönen är en så konkret fråga.
JJ: – Vi ser frågan ur ett studentperspektiv. Vissa av oss inom grundutbildningen funderar på en akademisk karriär. Det är viktigt att tydliggöra hur viktigt det är för oss att det sker en förändring.
Vad innebär ett normkritiskt perspektiv i utbildningen?
TK: – Att se hur den vita, heterosexuella medelklassmannen gynnas i olika sammanhang. Inom medicinutbildningen utgår man till exempel ofta från en manskropp i undervisningen. Det har lett till att forskning om mäns sjukdomar har fått utvecklas mer. Det innebär att män får bättre vård på grund av brist på ett normkritiskt perspektiv.
JJ: – Inom nationalekonomin är det liberala perspektivet helt förgivettaget. Andra modeller ses som politik. Normkritik handlar om att visa att det dominerande perspektivet är just ett perspektiv, inte en neutral sanning.
Finns det en motsvarande norm på exempelvis sociologiska institutionen som skulle må bra av att ifrågasättas?
TK: – Självklart. Det viktiga är att erkänna att det egna synsättet är ett perspektiv bland andra. Det är grundläggande i högre utbildning.
Det förestående rektorsvalet är en annan viktig fråga för er. Varför?
JJ: – Rektor är en viktig symbol. Vi tror inte att allt blir bra bara för vi väljer en kvinna, men det finns väldigt många kvinnliga bra kandidater, bland vicerektorerna till exempel. Efter mer än 500 år av manliga rektorer är det dags att våga tillsätta en kvinna.
TK: – Det minsta universitetet kan göra är att ha en bred rekryteringsprocess där man går utanför de manliga informella nätverken.
Skulle ni tycka att det var helt okej med en vit manlig rektor om det har varit en öppen och bra rekryteringsprocess?
TK: – Ja då litar vi på att den bästa kandidaten blir vald. Det kan bli en man igen, men det kanske är mindre troligt.
Ni är emot långtidsutredningens förslag om avskrivna studieskulder för studenter som blir klara när de är unga. Men är det inte så att vi måste arbeta mer för att kunna behålla dagens välfärd på sikt?
TK: – Det de pratar om är att vi behöver en fortsatt hög tillväxt. Men vad är problemet med att stanna på 2011 års nivå? Vi har det extremt gott ställt här i landet. Varför måste vi springa ännu fortare i ekorrhjulet?

I år kommer  Feministiskt studentinitiativ för första gången att ställa upp i kårvalet vid Uppsala universitet!  Initiativet kommer från Jenny Jakobsson och Kajsa Stina Söderström och vi utgår från F! Uppsalas stadgar. Vi tycker att kårpolitiken är i behov av en feministisk politik som kan blottlägga maktförhållanden och som vågar vara normkritisk. Både Jenny Jakobsson och Kajsa Stina är genusvetare och Feministiskt studentinitiativs definition av feminism är i samklang med den vanligaste definitionen inom dagens genusvetenskap vilken är att feminsimen har sitt urspung i aktivism och teorier kring kön och makt och har utvecklats i en intersektionell inriktning. Det vill säga feminism i vår politik har en intersektionell mening, vi synliggör inte bara könsstrukturer utan är alltid öppna för att se hur andra sektorer som exempelvis etnicitet, sexualitet, funktion och klass är i ett ständigt samspel med skapandet av kön.